Plast som material är inget problem. Plasten är ett bra material som är absolut nödvändigt inom vissa områden såsom sjukvårdsteknik. Så vad är då problemet? Problemet är att vi inte använder plasten på ett hållbart sätt. Plastens livscykel från produktion, till användning och återvinning måste bli mer hållbar.
Produktion
Plast tillverkas nästan alltid av råolja som är ett fossilt ämne, det vill säga, innehåller kol. Det består egentligen av rester från döda växter och djur samt sediment. Råoljan behandlas, delas upp i mindre beståndsdelar och skickas vidare till plastindustrin där den förädlas till olika användningsområden. Eftersom fossila ämnen innehåller kol så bidrar själva produktionen av plast till utsläpp av växthusgaser. Produktion och användning av plast ökar dessvärre. Enligt beräkningar kommer plastindustrin stå för 20 procent av den globala oljeanvändningen år 2050, en ökning från dagens 7 procent.
Användning
Kemikalier och mikroplaster är det stora problemet under tiden plasten används. Plast innehåller en mängd olika kemiska ämnen i syfte att ge plasten dess varierande egenskaper. När plastmaterial används, blir varma eller åldras läcker dessa kemikalier ut eller tas upp av vår hud. Mikroplast är små plastfragment som är olösliga i vatten. I kosmetiska produkter såsom flytande schampo och tvål bland annat finns mikroplast avsiktligt som konsistensgivare. Men den största delen av all mikroplast i vår omgivning uppstår när plast- och gummiföremål bryts ner till mindre partiklar. Av plastskräp i naturen, vid slitage av bildäck och genom användning och tvätt av av syntetisk textil. Mycket av plastskräpet hamnar i hav och vattendrag. I våra hav flyter det runt mer än 150 miljoner ton plast. Varje år ökar mängden med mellan 5 och 13 miljoner ton. Plastskräpet bryts sakta ner till mikroplaster. Nedbrytningen ta flera hundra år. Idag finns inte tillräcklig kunskap om mikroplasternas effekter och hur de påverkar människors hälsa och vår natur. Det är därför svårt att uttala sig om riskerna med mikroplast. Något som är svårt att argumentera emot är väl ändå att plastskräp och mikroplaster inte ska finnas i djurens magar och människans blod?
Förbränning
Förbränning av fossila ämnen som olja, kol, torv och fossilgas (naturgas) är den största källan till utsläpp av koldioxid, svaveldioxid och kväveoxider i Sverige. När man förbränner fossila ämnen reagerar kolet med syre och bildar koldioxid som hamnar i vår atmosfär och bidrar till växthuseffekten och den globala uppvärmningen. Utsläppen från plastförbränning måste minska. Det kan göras genom att byta ut fossil plast mot biobaserad eller återvunnen plast och även att minska mängden plast till förbränning. Bara åtta procent av det svenska plastavfallet, främst förpackningar, går till materialåtervinning. Resterande bränns.
Kan plast bli hållbart?
Plastanvändningen måste bli mer hållbar och cirkulär. Att använda plasten på ett smartare sätt, utveckla system för återanvändning och återvinning av plast, och att framställa plast ur förnybara råvaror.
Såhär tycker jag
Som konsumenter kan vi sluta köpa varor där plasten inte fyller någon som helst funktion. Runtomkring schampo gör den ingen nytta. Varför spä ut vårdande ämnen med vatten, tillsätta olika kemikalier och tillsatser som gör skada på både hud och miljö och så hälla ned denna coctail i en flaska av plast? När du kan tvätta håret med koncentrerade vårdande ämnen, låta dessa lösgöra sig under duschstrålen och bli ren – på riktigt.
Fakta inhämtat från:
Naturvårdsverket, Naturskyddsföreningen, Kemikalieinspektionen, Europeiska miljöbyrån (European Environment Agency), Svensk Plast och Greenpeace.